Kronjuvelerna.

Detta var en konstig film. En film om ett osannolikt livsöde. Den var oerhört vacker i början, men sedan gick allt utför i en tragedi, tills filmen ändå slutade med en form av hopp. Det var stundtals extremt sorgligt och ibland tog filmen väldigt oväntade vändningar.

 

Jag tyckte om filmen för att den var så gripande och för att det alltid fanns någon form av hopp, trots att stämningen i filmen var sorglig. Alla oväntade vändningar och alla små humorinslag förhöjde filmen. Det fanns väldigt mycket kärlek, men det var svårt att förstå budskapet och innebörden av handlingarna i filmen. Väldigt vackra vattenscener/animationer(?), blev kär i dem.

 

Bill Skarsgård var duktig och spelade på samma spelsätt som vanligt, vilket passade hans karaktär utmärkt.
Björn Gustafssons karaktär var väldigt underbar!! Världens sötaste som liten <3
Och huvudkaraktärens mamma måste vara den bästa i världen.

 

Kryptisk titel.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Vad heter du?
Kom ihåg mig?

Din E-post:

Din Blogg: (om du har)

Det du vill säga:

Trackback
RSS 2.0