Det är värst vad det kan vända fort. Från ledsen till glad på en sekund,
tack och lov.

Men det är någonting i magen som finns där och oroar. Nervositet, spänning. Det sprider sig ut i kroppen och man blir alldeles knäsvag. Måste sätta sig och andas. Sluta tänka. Sluta känna. Sluta fundera på värdighet. Ta det lungt, det blir förhoppningsvis bra.